katiepop

Scared to death.

Jag vet inte om det är ett ålderstecken eller bara krisen jag befinner mig i just nu som ger sig till känna, men jag sitter här och summerar mitt liv. Jag tänker på mitt liv om och om igen, saker jag upplevt, människor jag mött, känslor personer har fått mig att känna. Känslor jag känt. Just nu känner jag ingenting av det alls. Absolut ingenting.

You got to be sad
with a world like this
cruel and unfair
I think sadness for the world 
will follow me to the grave

It´s not as it seems, it´s worse.

Kim var hemma hos mig i fredags! Det var en alldeles ypperlig kväll med mat, vin kaffe och choklad OCH lite poserande i vanlig ordning!

Idag vaknde jag upp till strålande solsken. Jag mötte först upp Nora inne i stan. Sedan gick vi till kungsträdgården, åt pastasallad och njöt av solen. Efter det åkte jag till odenplan,träffade Johan där och vi avnjöt glass och kaffe i vasaparken. En alldeles fin och härlig onsdag!

När man har ljuset bakom sig.

Här kommer en film som jag filmade i lördags när vi parkhängde i tanto. Kommer ladda upp bilderna sedan.

Minna från Finland kom och besökte mig över helgen. Vi mötte upp bland annat Hanna och Sissel. Sedan anslöt sig Minnas och Hannas vän Paulina. Hannes, Jimmy och Adde var även där på besök från Göteborg. Viss överseende bör man ha av den här filmen då allt är kul när man har intagit en viss dryck ;)

- Jag satt och skrev svar på kommentarerna i förra inlägget (som tog ca 10 min) sedan skulle jag skicka svaret och då försvann allt jag hade skrivit. Pust.

Idag hade jag ett samtal med min bror om bland annat vikten av att ha mål i livet. När man arbetar heltid och vardagen ser ungefär likadan ut så är man slut nog för att ens hitta på något när man väl är ledig. Då har man endast vilat upp sig för att vara pigg för att gå till jobbet igen. Då behöver man mål för att orka, för att kämpa sig igenom vardagen. Men om jag inte har några mål då? Jag vill inte ha barn, jag vill inte gifta mig. Vad ska jag då ha för mål om dem normativa målen inte intresserar mig? Jag kan ju ha mål som resor eller köpa en lägenhet, ja vad som helst. Men hur ska jag kunna resa när jag jobbar jämt? Jag är jätte tacksam att jag har ett jobb men efter jobbet är jag så trött att jag inte orkar träffa någon. Det är så betungande och jag hatar mig själv när jag är så trött och nästan apatisk av tröttheten. Varför ska en heltidstjänst innerfatta så många arbetstimmar i veckan? Man är ju på jobbet 95 % (tyyyp) av tiden i månaden. Helt ologiskt. Suck och gnäll.

Här kommer lite bilder från själva framträdandet! Bilderna är snodda från Emelie och Johan! Håll till godo!

Igår var jag stand in på synth istället för Marcus när Cinemascape framträdde på kulturhuset! Bilder från just spelningen kommer senare (då jag kommer att stjäla några bilder från Emelie;). En utav låtarna som spelades var bland annat Jours de plastique som är en utav mina favoritlåtar med dem.
När vi kom till kulturhuset så hängde vi i logen där vi sminkade oss och laddade inför giget. Efteråt åkte vi till Sofia i Rågsved på efterfest! Lyckad kväll på alla vis!

Hoppas ni får det straff ni förtjänar. Monster, avskum, vidriga människor, om ni ens är värda att bli kallade för människor. Jag är ingen hatisk person, men det här jag känner nu är minst sagt HAT.

Även den här helgen har vart lugn. Jag behöver lugn just nu. Jag känner mig ganska opepp på det mesta i allmänhet. I fredags skulle jag egentligen ha farit till Uppsala där jag skulle mött upp Marie och Alex men när regnet kom så kände jag ännu mer hur opeppen infann sig. Det slutade med att jag och min granne Jasmine gick och tittade på brasan i Svedmyra. I lördags var jag hos Anna i gamla stan som fyllde år och drack champagne, sedan mötte jag upp Hanna och vi begav oss till skinnarviksparken där det var synthpicknick.