Värdefulla minuter.

Vi satt på centralstationens hållplats, vi sa inte ett ord, du la ditt huvud på min axel, tog min hand,
din varma hand och slöt den om min. Sedan kom spårvagnen och du försvann...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0